Återvinning och återbruk
Stål är 100 procent cirkulärt i all evighet. När väl stålet är framställt förstörs inte järnatomerna då nästa livscykel för materialet börjar. Cirkeln skapas vanligen genom någon av dessa vägar:
- Stålet samlas in och sorteras då konstruktionen (t.ex. en byggnad) nått livscykelns slut för att smältas om och bli nytt material med samma eller bättre egenskaper än tidigare. De nya egenskaperna styrs av tillverkningsprocesserna, till exempel härdning genom kylning eller genom att tillföra olika legeringsämnen. Drivkrafterna till detta är både ekonomiska och miljömässiga. Insamlat stål har ett högt ekonomiskt värde, i dagsläget cirka 4 kr/kg. Det är ett starkt incitament som bidrar till att cirka 99 procent av allt stål från rivningsprojekt tas omhand. Materialet ”nollställs” och omsmältningen sker i ugnar som drivs av fossilfri elektricitet.
- Återbruk av befintliga stålkomponenter som till exempel balkar och pelare är det andra sättet att sluta cirkeln. Då går man inte vägen via omsmältning utan kan efter rekonditionering och anpassning till det nya projektet användas på nytt. Materialet tappar inga egenskaper eller förstörs bara för att det har använts i en byggnad. Smart märkning av nytt material (till exempel fysikaliska egenskaper) förenklar återbruksprocessen i framtiden.
Fördjupande artikel om återbruk
I vår tidning, Stålbyggnad, kan du även ta del av värdefull information om återbruk av stål. Läs gärna vidare i artikeln som du når via länken här.
10 miljömässiga anledningar till att bygga med stål
1. Beständighet
En stålkonstruktion är av sin natur beständig. Den har lång livslängd och litet eller inget behov av underhåll. Stål är dessutom ett material som inte brinner, suger åt sig vatten, sväller, krymper, spricker eller vrider sig. Det leder till minimal miljöpåverkan under konstruktionens livslängd.
2. Anpassningsbarhet
Stålets styrka och låga egentyngd tillåter långa spännvidder, vilket i sin tur möjliggör stomlösningar med stora fria ytor utan pelare. Bärande stål är platseffektivt och lämpar sig väl för förstärkningar och ombyggnader eftersom det kan anpassas exakt till anslutande material. En stålbyggnad kan, med små anpassningar, tillgodose nya behov som uppstår under dess livslängd. På så vis undviks onödig rivning, om byggnadens avsedda användning behöver ändras.
3. Återbruk
Stål lämpar sig väl för återbruk tack vara materialets goda beständighet. Genom standardiserade metoder (SIS-CEN/TS 1090-201:2024) kan kvalitén på det återbrukade materialet säkerställas. Stålkomponenter kan användas flera gånger utan försämrade egenskaper. Stål är därför troligtvis det konstruktionsmaterial som har de bästa förutsättningarna i en cirkulär ekonomi.
4. Återvinningsbarhet
Stål är 100% återvinningsbart, vilket minskar uttagen av naturresurser. Skrotbaserat stål, d.v.s. omsmält stål, reducerar utsläppen med mer än 70% jämfört med stål producerat av primär råvara. På detta vis kan stålet användas i oändligt antal livscykler, med minst lika god kvalitet.
5. Mindre avfall
Avfall från tillverkning och montering av stålkomponenter är minimalt, och oftast återvinningsbart. Inget förbrukningsmaterial behövs på byggarbetsplatsen. Skrotets höga andrahandsvärde gör det till en resurs som tillvaratas i större utsträckning än andra byggmaterial. Monteringen är fri från damm och föroreningar, vilket även möjliggör en ren och säker byggarbetsplats.
6. Mindre transporter
Tack vare stålets styrka och precision krävs oftast mindre mängder material (sett till både massa och volym) för att säkra bärande funktion med stål än med något annat byggmaterial. Därmed kan utsläpp och störningar till följd av tunga materialtransporter minskas.
7. Lägre belastning
Lätta konstruktioner kan byggas på existerande byggnader utan att överbelasta befintlig grundläggning. De är även lämpliga i andra lägen där markens bärförmåga skulle kräva stora grundläggningsresurser för byggnader av andra material. På detta vis kan fastighetsresurser användas på ett mer optimalt sätt.
8. Effektiv montering
I byggskedet kan de lätta komponenterna lyftas på plats resurseffektivt eftersom den låga vikten ger kranar och annan lyftutrustning ökad räckvidd. För att uppnå en konstruktion med samma spännvidd kan entreprenören använda mindre kranar och kranfundament än vid lyft av andra material, vilket innebär minskad resursanvändning.
9. Energieffektiv utformning
Stålet är kompakt och ger därför energieffektiva byggnader som är lätta att isolera, täta och fuktsäkra. Den mindre volymen innebär också lägre konstruktionshöjder (med balkar som integreras i bjälklag), tunnare väggar och större fria ytor än andra material. Detta ger byggnaden mindre volym som ska hållas uppvärmd/avkyld under byggnadens livslängd.
10. Hälsa
Stål kräver inga bekämpningsmedel eller andra kemikalier mot skadedjur, mögel eller röta. Stålprodukter avger inga gaser, flyktiga kemikalier eller radon och binder inga andra hälsofarliga eller allergiframkallande ämnen.
Fossilfri stålproduktion
SSAB, LKAB och Vattenfall tar ansvar för att medverka till det långsiktiga målet att göra Sverige fossilfritt och har därför initierat HYBRIT, ett projekt med syfte att drastiskt minska järn- och stålindustrins utsläpp av koldioxid.
Målet är att SSAB ska vara det första stålföretaget i världen som med hjälp av HYBRIT-tekniken levererar fossilfritt stål till marknaden redan 2026. Omställning av masugnarna till så kallade minimills (EAFs) vid SSAB Brahestad och SSAB Luleå kommer att ske omkring 2030.
Tillverkningen
Det första steget i ståltillverkningen är att förvandla järnmalm till järn genom att ta bort syret. Detta har traditionellt gjorts med kol och koks i en masugn. Detta steg kommer nu att göras med hjälp av vätgas genom HYBRIT-processen. Fossilfri el kommer att användas för att producera vätgas från vatten via elektrolys. Biprodukten av denna process är vatten, inte koldioxid. Slutresultatet av HYBRIT-processen är järn som sedan smälts i en elektrisk ljusbågsugn. Under hela processen kommer endast fossilfri el och fossilfria bränslen att användas – vilket resulterar i fossilfritt stål som slutprodukt.
Se vidare i filmen nedan.
Marknaden efterfrågar fossilfritt stål
Intresset för att börja använda fossilfritt stål i byggbranschen är stort. Flera stora aktörer har startat samarbeten med leverantörer av framtidens fossilfria stål.
SSAB:s fossilfria stål kommer att finnas på marknaden från 2026. Det nystartade företaget Stegra (tidigare H2 Green Steel) planerar att komma igång med produktionen 2026.
Sidan är uppdaterad 2025-02-28
