Broar

Ironbridge Gorge Bro i gjutjärn över floden Severn i England från 1779.
Gång- och cykelbroar passar utmärkt att bygga i stål på grund av stålets formbarhet och små dimensioner. Med stål är det lätt att anpassa gångbron till omgivningen eller att ge den en speciell utformning som ger ett lyft åt omgivningen.
Mindre och mellanstora vägbroar som går över vatten byggs nästan alltid i stål eftersom det ger en mycket enklare och snabbare byggprocess än om man bygger den helt i betong.
Även om man bygger en bro över fast mark finns det stora fördelar med en stålbro, inte minst estetiska. Järnvägsbroar byggs i stål av samma skäl som vägbroarna och eftersom dagens moderna järnvägsbroar i stål ur ljudsynpunkt är likvärdiga med betongbroar så kan man utan problem bygga järnvägsbroar i stål i tätbebyggda områden.
När man ska byta ut en befintlig väg- eller järnvägsbro med minimala störningar av trafiken har stålbron stora fördelar på grund av en kortare byggtid. På senare år har prefabriceringen kommit till brobyggandet också och tekniken att bygga broar med stålbalkar och prefabricerade betongfarbanor är redan väl använd.
Att större broar som Höga Kustenbron, Uddevallabron och Öresundsbron är byggda i stål har väl inte undgått någon. Här kommer stålets styrka och tålighet verkligen till sin rätt.
Balkbroar
Balkbroar upptar den vertikala lasten på bron genom böjning, varvid lasten förs vidare till upplagen.
Samverkansbroar
Stålbalkar i samverkan med brobaneplatta av betong, har blivit en vanlig brotyp i Sverige. Samverkan uppnås genom svetsbultar som fungerar som skjuvförbindare mellan stålbalkarna och brobaneplattan.
På så sätt kommer stålbalkarna och brobaneplattan att verka som en enhet vid bärandet av lasterna. I Bro 2004 föreskrivs att stålbalkbroar med brobaneplatta av betong ska utföras med full samverkan. Fritt upplagda vägbroar samt gång- och cykelbroar får dock utföras utan samverkan. I stället för ”svetsbult” används ibland den engelska termen “studs”. Samverkansbroar erbjuder ett rationellt och ekonomiskt byggande. För att ytterligare öka dessa effekter kan brobaneplattan även utföras av prefabricerade
Fackverksbroar
Vid längre spännvidder och tunga laster blir egenvikten hos huvudbalkarna stor. Det är då av intresse att få ned vikten på huvudbalkarna. Man kan också av andra skäl vilja hålla egenvikten hos bron låg, till exempel vid rörliga broar eller monterbara militärbroar. Detta kan lösas genom att huvudbalkarna utformas som fackverk. Denna brotyp är inte alltför vanlig i Sverige. Det beror på att tillverkningskostnaderna för fackverksbalkar blir höga på grund av det stora antalet knutpunkter. En av de längsta fackverksbroarna i världen är Astoris Bridge över Columbia River i USA. Bron är 6613 meter lång och har en största spännvidd på 375 meter.
Ortotropa farbanor
Ett alternativ till att utföra farbaneplattan i betong, som hos samverkansbroar, är att utföra den som en ortogonal-anisotrop (förkortat, ortotrop) stålfarbana. Begreppet ortogonal-anisotrop syftar på att stålfarbanan har en större styvhet längs med bron än i brons tvärriktning. Detta fås genom längsgående avstyvningar som ska hindra stålplattan att buckla under tryckspänning. Balkbroar med ortotrop stålfarbana är mycket ovanliga i Sverige då tillverkningskostnaderna är högre än för samverkansbroar. De förekommer därför endast, när man vill ha en lätt brokonstruktion som till exempel i rörliga broar eller vid mycket långa spann som i hängbroar eller snedkabelbroar.
Bågbroar
Bågformen har mycket gamla traditioner inom byggnadstekniken. Byggnadsverk som utnyttjar bågen som bärande element användes redan på babyloniernas tid.
Kabelupphängda broar
Kabelupphängda broar används när mycket stora spännvidder krävs och man närmar sig nu fria spännvidder upp till 2 km.
Läs mer:
PhD work by Hassan Mehri – Bracing of steel bridges during construction
Färjefri E39 i Norge – Innovativa brokoncept med stålsandwichelement
HFMI – Metod för förbättrade utmattningsegenskaper i svetsförband
Sidan uppdaterad: 2020-06-23