Under Trumps första mandatperiod, 2018, infördes ståltullar om 25 procent – med undantag för specialstål, som Sverige till stor del exporterar till USA. Nu har USA aviserat att 25 procents tull återigen ska införas, utan några undantag. När ståltullarna infördes 2018 minskade den svenska stålexporten med två procentenheter, från cirka 8-10 procent.
Exportandelen till USA varierar avsevärt mellan de svenska stålföretagen, vilket innebär att effekten på industrin kommer att vara olika för olika aktörer. Vissa företag har lokal produktion i USA, vilket innebär att de kan fortsätta sälja sina produkter utan tullar, precis som tidigare.
När USA genomför tullarna har EU rätt, enligt Världshandelsorganisationen (WTO), att vidta motåtgärder. Skyddsåtgärder i form av tullkvoter finns redan på plats, men dessa löper ut i juni 2026. Om EU inte vidtar skyddsåtgärder, riskerar ett stort överskott av stål att pressa priserna och marginalerna för de svenska producenterna. Detta gäller särskilt stål från Kina, som genom statliga subventioner kan pressa priserna och skapa en orättvis konkurrenssituation.
Här kan du läsa mer i Jernkontorets artikel om ståltullarna.
Under förmiddagen den 12 mars höll Jernkontoret även ett välbesökt seminarium om de högaktuella ståltullarna som alltså trädde i kraft samma dag. Även de kinesiska subventionerna och närliggande frågor diskuterades.
Här kan du se seminariet i efterhand, på Youtube.
