Den största bristen i förslaget är att klimatdeklarationerna inte ska baseras på byggnadernas hela livscykel. De inom byggbranschen sedan länge etablerade europeiska standarderna EN 15978 och EN 15804 bör följas.
En byggnad bör uppföras med så lång tidshorisont som möjligt samt vara konstruerad på ett sådant sätt att den kan anpassas efter fastighetsägarens framtida förändrade behov. För att få ett så korrekt svar som möjligt av klimatdeklarationerna bör således större del av byggnadens livscykel inkluderas i deklarationen.
Vi har dessutom en framväxande cirkulär ekonomi att ta hänsyn till. Genom det linjära tankesättet i förslaget försvåras och försenas en cirkulär byggindustri i Sverige och går dessutom på tvärs med regeringens strategi för omställning till en cirkulär ekonomi.
En intressant jämförelse mellan de olika nordiska länderna, som alla arbetar med liknande krav går att se här eller på bilden nedan.
Sveriges plan – fortsatt linjär lagstiftning?
Det är tydligt att Sverige riskerar att halka efter i strävan mot en cirkulär ekonomi eftersom återvinning/återanvändning, till skillnad mot flera andra länder, inte ska beaktas.
Extra bekymmersamt blir det när Boverkets ”nästa steg” från 2027 inte inkluderar den så kallade Modul D, vilket framgår i förslaget till färdplan för utveckling av klimatdeklarationer efter 2022. Läs den här!
