Remissvar på Boverkets färdplan för utveckling av klimatdeklarationerna

Nyheter

Samhällets omställning mot en cirkulär ekonomi går allt snabbare. Boverkets rapport 2020:13 Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader - förslag på färdplan och gränsvärden riskerar att bromsa denna omställning.

När gränsvärden för CO2 per kvadratmeter införs i Sverige kommer det att innebär en stor förändring som gäller åtminstone fram till 2045. I sitt förslag vill Boverket begränsa färdplanen till att omfatta endast byggskedet och därmed inte beakta bruksskedet eller rivning och omhändertagande. Detta ger en felaktig linjär styrning för byggbranschen. Vidare föreslår myndigheten att återvinning (av t.ex. metall) inte alls ska deklareras, vilket det gör i våra grannländer.

Grön färg indikerar att gränsvärden ska finnas för den livscykel-delen. Orange färg indikerar att livscykel-delen ska deklareras, men utan gränsvärde.

Övriga inskickade svar går att ta del av här.

Sammanfattning

Färdplanens intention är bra, men den är tyvärr ofullständig och kan därmed inte leva upp till bakomliggande regeringsuppdrag. Av regeringsuppdraget framgår tydligt att Boverkets uppdrag är att ”ta fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationer, som ska inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.” Färdplanen är ofullständig och lever därmed inte upp till regeringens uppdrag.

De avgörande skälen till detta är att förslagets utformning inte inkluderar gränsvärden för en hel livscykel. Därmed riskeras ett fortsatt linjärt arbetssätt i byggbranschen under många år, vilket hämmar övergången till cirkulära värdekedjor. I den nationella strategin [1] Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige framhålls att bygg- och fastighetssektorn ska prioriteras i omställningen.
Resultatet blir en stuprörsprodukt där hållbarhetstanken ”från vagga till vagga” tappats bort. Det leder olyckligtvis till att vissa material ensidigt gynnas framför andra.
Som exempel kan nämnas det ologiska i att återbruk- och återvinningsbarhet enligt modul D i EN 15804 helt har strukits i Boverkets rapport, förutom separat deklaration av biogen kolinlagring. Det är selektivt och direkt olämpligt då även andra materialslag kan uppvisa stora klimatmässiga fördelar då återvinning- och återbruk beaktas.

Stålbyggnadsinstitutets ställningstagande och skäl

Begrepp, förkortningar och termer [sida 7]
Boverket hänvisar till en äldre version av standard SS-EN 15804 på sida 7 [2]. Stålbyggnadsinstitutet föreslår att den senaste versionen av standarden anges och beaktas, alternativt används ej versionsangiven referens för tillämpning av vid varje tidpunkt gällande standard.

Harmonisering av regelverket [sida 38]
Att Boverket är öppet för justering och harmonisering mot övriga nordiska länder är bra. Likaså att myndighetens färdplan ska vara kompatibel med EU-kommissionens förslag till hållbarhetssystem Level(s).
Vidare bör också klimatdeklarationssystemet vara flexibelt och anpassningsbart för framtida förändringar och även möjliggöra redovisning enligt PEF.

Val av ytterligare byggnadsdelar och processer [sida 49]
Markarbeten kan stå för en ansenlig del av klimatpåverkan från byggskedet precis som Boverket skriver i färdplanen. För flerbostadshus skulle värdena för klimatbelastning öka cirka 50 % och för småhus sannolikt betydligt mer om markarbeten och grundläggning inkluderas i beräkningen [3]. Val under projekteringen av stomsystem och andra byggnadslösningar har stor möjlighet att påverka markarbeten och grundläggningens omfattning, och därmed miljöbelastningen i positiv riktning. Därför anser vi att nyttan med att inkludera markarbeten och grundläggning är väsentligt högre än de påtalade nackdelarna.

Övrig miljöinformation [sida 140]
Stålbyggnadsinstitutet är kritiskt till förslaget om en separat deklaration av biogen kolinlagring och nettoexport av el vilket frångår etablerad standard på området med användande av modul D enligt EN 15804+A2. Vidare innebär det, i motsats till vad som anges i rapporten, inte en harmonisering till övriga nordiska länders regelverk.
Som jämförelse kan nämnas det finländska ”carbon handprint” vilket inkluderar återbruk- och återvinningsbarhet, vilket är centralt för ett cirkulärt byggande [4].

“− Greenhouse gas emissions avoided through the reuse of building parts and components or the recycling of materials (module D).” [4]

Informationen i modul D är obligatorisk i alla EPD:er för byggprodukter och kan inte anses vara kostnadsdrivande.

Boverkets rapport 2020:13 svarar inte mot regeringsuppdraget [Bilaga 1]
Boverket har fått ett regeringsuppdrag för att ta fram en plan för fortsatt utveckling av klimatdeklarationer enligt Bilaga 1, som ska inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Genom förslaget att införa styrmedel i form av gränsvärden endast för livscykelns inledning (byggskedet) har man inte inkluderat hela livscykeln och således frångått regeringsuppdraget.

Regeringsbeslutet som ligger till grund för Boverkets arbete.