Resultatet blev en inspirerande och lärorik timme tillsammans med Wylliam Husson (ProDevelopment), Pelle Beckman (IVL Svenska Miljöinstitutet), Patrik Bjelovuk (Tibnor) och Thomas Larsson (Stena Stål), samt en sal full med nyfikna yrkespersoner från olika delar av Stålbyggnadsbranschen. Som moderator på Återbrukspasset, fick jag en unik inblick i den senaste utvecklingen på detta område och jag är glad att få dela några av de mest tankeväckande ögonblicken med er.
Wylliam Husson – Kvalitetssäkring av återbrukat stål
Wylliam har varit en central aktör i arbetet med att standardisera kvalitetssäkring av återbrukat stål i bärande konstruktioner. Bland annat som drivkraften bakom krav- och processbeskrivningen MVR BS04:2021, som innehåller metoder för sådan kvalitetssäkring. Den kom ut år 2021 och har sedan dess utgjort en viktig branschstandard som möjliggjort återbruk av konstruktionsstål i tilltagande skala på den svenska marknaden.
Wylliam berättade om huvuddragen i krav- och processbeskrivningen. Kvalitetssäkringen inleds med en bedömning av återbrukbarhet av demonterat material. I detta steg kontrolleras komponenterna för synliga skador och deras konstruktiva funktion dokumenteras tillsammans med konstruktionens uppförandeår och eventuell annan tillgänglig information. Nästa steg är själva kvalitetskontrollen som delas upp i fyra möjliga procedurer från A-D. Vilken procedur som får användas beror på den information som erhållits i återbrukbarhetsbedömningen.
Det är positivt för återbrukspotentialen om stålet är tillverkat år 1971 eller senare, eftersom byggstål sedan dess varit relativt standardiserat. Sådant stål har därför förutsägbara hållfasthetsegenskaper som går att koppla till dess hårdhet och detta stål kategoriseras i handboken som modernt stål. Modernt stål får hanteras med procedur A om ursprungliga kontrolldokument är tillgängliga, annars används procedur B. Hårdheten mäts på samtliga komponenter. I procedur A används resultaten för att verifiera befintlig dokumentation som sedan blir giltig även i komponenternas nya livscykel. I procedur B delas komponenterna in i kontrollpartier baserat på dimension och tidigare funktion. Den mjukaste komponenten i varje kontrollparti går sedan vidare till förstörande provning, utförd enligt samma förfarande som används vid verifiering av egenskaperna hos nytt stål.
Wylliam har fortsatt sitt standardiseringsarbete på EU-nivå, där nästa steg blev att utforma en teknisk specifikation (CEN/TS 1090-201:2023) grundad på metoderna från MVR BS04:2021, men med några ytterligare utvecklingar. En teknisk specifikation på EU-nivå innebär praktiskt taget att flera EU-länder kan välja att implementera de beskrivna metoderna för kvalitetssäkring av återbrukat stål.
Se Wylliams presentation här.
Pelle Beckman – Erfarenheter och framtid för återbrukat stål
Pelle, en erfaren projektledare inom hållbart samhällsbyggande och cirkulär arkitektur, belyste behovet av att göra byggbranschen mer cirkulär med tanke på dess betydande andel av det totala avfallet i Sverige, som uppgår till cirka 40%. Detta är särskilt relevant för att möta de globala utmaningarna som klimatkrisen innebär.
Centrum för Cirkulärt Byggande (CCBuild) fungerar som IVL:s samverkansarena för att öka cirkularitet inom byggande och förvaltning. CCBuild driver sin verksamhet enligt EU:s avfallshierarki, där resursminimering prioriteras främst, följt av återbruk och materialåtervinning. I hierarkin placeras energiutvinning och deponi längst ned och ska helst undvikas.
CCBuild främjar återbruk genom att vara en plattform för kunskapsutbyte, inklusive samverkansprojekt och en gemensam kunskapsbank. Dessutom erbjuder de digitala tjänster för återbruk, såsom en app för återbruksinventering, en produktbank som fungerar som databas för egna resurser och en marknadsplats för försäljning av material. Pelle avslutade sin presentation med att visa några exempel på tillgängliga stålkomponenter på marknadsplatsen och delade med sig av inspirerande exempelprojekt där CCBuilds medlemmar framgångsrikt har integrerat återbruk av stål i sina verksamheter. Nedanstående bilder visar ett exempel från Gjuteriet i Varvsstaden i Malmö, där en vacker befintlig stålstomme återbrukades på plats och bidrog till att ge karaktär åt gestaltningen. Denna typ av projekt exemplifierar inte bara hållbarhet utan visar också på det estetiska mervärde som återbruk av stål kan tillföra en byggnad.
Se Pelles presentation här.
Patrik Bjelovuk & Thomas Larsson – Hur beställer jag återbrukat stål?
Patrik och Thomas, företrädare för två konkurrerande stålleverantörer, intog scenen för att belysa leverantörernas återbruksengagemang. Eftersom de normalt sett konkurrerar inom branschen, var deras samarbete i denna fråga ett betydelsefullt inslag som signalerade en gemensam strävan bortom gränserna för deras egna affärsintressen. Ett ökat samarbete mellan aktörer pekades också ut som en nyckelkomponent för en framgångsrik utökning av återbruket. Framför allt med olika yrkesgrupper inom värdekedjan i nya konstellationer.
En central yrkesgrupp som Patrik framhöll som avgörande för återbruket är konstruktörerna. De kan möjliggöra återbruk i utformningen av sina handlingar, till exempel genom att hänvisa till MVR BS04:2021 i den tekniska beskrivningen. Thomas knöt också an till Wylliams föreläsning och betonade krav- och processbeskrivningens avgörande betydelse i leverantörernas dagliga arbete med återbruk.
Publikens nyfikenhet kring prissättningen av återbrukat stål adresserades: Är det billigare på grund av dess ”begagnade” natur, eller dyrare på grund av ökande efterfrågan på material med mindre fotavtryck? Svaret är att priset i stort sett är jämförbart med nytt stål. Den verkliga vinsten ligger emellertid i klimatbesparingen. Detta tydliggörs i diagrammet nedan, som jämför ungefärliga CO2-avtryck från ett ton konstruktionsstål beroende på om det är malmbaserat, skrotbaserat eller återbrukat.
Se Thomas och Patriks presentation här.
Denna timme tillsammans med branschkollegor, dedikerade åt att inspirera, sprida kunskap och stärka de nätverk som krävs för en utvidgning av stålbyggnadsbranschens återbruksarbete, var en upplysande och berikande erfarenhet. Med tillgängliga metoder och en växande efterfrågan finns en väg mot en mer hållbar framtid, det är nu upp till var och en att ta till sig denna information och integrera den i det dagliga arbetet för att maximera den klimatnytta vi kan skapa. Läs gärna vidare om metoder för kvalitetssäkring i MVR BS04:2021 på ProDevelopments hemsida. Det finns också en handbok till krav- och processbeskrivningen som kan köpas hos Svensk Byggtjänst.
Ett stort tack till alla som deltog i passet. Er närvaro och engagemang är avgörande för att driva förändring och göra verklig skillnad. Jag ser fram emot att fortsätta dessa viktiga diskussioner inom en snar framtid. Tillsammans skapar vi en stålbyggnadsbransch med ett banbrytande återbruksarbete. Tack!
Ladda ned krav- och processbeskrivningen på ProDevelopments hemsida:
Processbeskrivning, MVR BS04:2021
Handboken i sin helhet kan köpas hos Svensk Byggtjänst:
Författare
Olle Hagman, Stålbyggnadsinstitutet
