Miljöpåståenden


Miljöpåståenden är alla former av budskap i marknadsföring som rör en produkts, tjänsts eller verksamhets påverkan på miljö och klimat. Det kan vara allt från ord som “klimatsmart” eller “hållbar” till exakta uppgifter som tillhandahålls i en miljövarudeklaration (EPD), men också symboler, logotyper, märkningar, bilder eller annan utformning som ger intrycket av en viss miljöprestanda.

Sådana påståenden utgör ett företags miljökommunikation och är därför viktiga för branschens arbete mot miljömålen. Men om de är felaktiga, vilseledande eller saknar underbyggnad riskerar de att klassas som greenwashing – med skada för både företaget och branschen.

Det kan vara lätt att tro att reglerna endast gäller marknadsföring mot konsumenter (B2C). Men även i affärer mellan företag (B2B) omfattas miljöpåståenden av gällande regler i Sverige, framför allt marknadsföringslagen och principen om god marknadsföringssed. Därtill finns internationella normer och standarder som blir allt viktigare för svenska företag på europeiska marknader.

I den här texten samlar vi de viktigaste reglerna, riktlinjerna och standarderna för miljöpåståenden. Målet är att hänvisa företag till tydliga verktyg för att kommunicera miljö- och klimatpåverkan korrekt, trovärdigt och konkurrensneutralt – både i Sverige och internationellt.

Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen (2008:486) är central för all marknadskommunikation i Sverige. Den omfattar både B2C- och B2B-marknadsföring (1–2 §§). Lagen ställer bland annat krav på att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 §) och inte vara vilseledande (6 §). Tvister eller överträdelser av lagen prövas av Patent- och marknadsdomstolen, som kan besluta om förbud, vite eller andra rättsliga sanktioner.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486

ICC-koden & riktlinjer

Internationella Handelskammaren (ICC) har tagit fram regler för reklam och marknadskommunikation (ICC-koden), en global standard för god marknadsföringssed. Den nya versionen, med skärpta regler för bland annat miljöpåståenden, gäller i Sverige sedan 1 januari 2025 inom ramen för Reklamombudsmannens prövning. Koden kan också användas som tolkningsunderlag och normkälla i domstolsprövningar.

I kapitel D finns särskilda regler om miljöpåståenden, som ska vara korrekta, tydliga och styrkta. ICC:s kompletterande Riktlinjer för ansvarsfull marknadskommunikation om miljö och klimat ger dessutom förtydliganden på området.

https://icc.se/wp-content/uploads/2024/11/ICCs-Regler-for-reklam-och-marknadskommunikation-2024_DIGITAL.pdf

https://icc.se/wp-content/uploads/2022/04/ICC-Riktlinjer-Ansvarsfull-Marknadskommunikation-om-miljo-och-klimat_2022.pdf

Reklamombudsmannen
Stiftelsen Reklamombudsmannen (RO) granskar anmäld konsumentreklam (B2C) utifrån ICC-koden. Prövningen är en form av självreglering och besluten är vägledande, men inte rättsligt bindande.

I RO:s beslutsdatabas finns tidigare avgöranden att ta del av, och det går att filtrera på prövningsgrunden miljö för att se hur olika miljöpåståenden har bedömts.

https://reklamombudsmannen.org

EU-regelverk & direktiv

EU har nyligen antagit direktivet (EU) 2024/825 Empowering Consumers for the Green Transition, som skärper reglerna mot vilseledande miljöpåståenden i B2C-marknadsföring. Parallellt har förhandlingar pågått om Green Claims Directive (COM/2023/166), men i juni 2025 rapporterades att dessa pausats, bland annat på grund av kritik från medlemsländer och företag om att reglerna skulle bli för betungande för små och mikroföretag.

Även när lagstiftning primärt riktar sig mot B2C-reklam, kan B2B-företag bli indirekt ansvariga om deras miljöpåståenden kommuniceras vidare till konsumenter.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32024L0825

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex:52023PC0166

Praktisk vägledning

För att underlätta efterlevnad av de regelverk som utvecklas kring miljöpåståenden har Konsumentverket, ICC och Svensk Handel utformat praktisk vägledning vid bedömning av miljöpåståenden. Det kan även vara bra att känna till relevanta standarder för att styrka gröna påståenden, se de vanligaste exemplen i faktarutan nedan.

https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/miljopastaenden-regler-for-foretag/#3pt5npejagWjp1Adz12fAZ

https://icc.se/wp-content/uploads/2022/04/Miljo%CC%88-ochKlimatriktlinjer_2022-Checklista.pdf

https://www.svenskhandel.se/prioriterade-fragor/konsumentratt/checklista-vid-miljopastaenden-i-reklam

Standarder som kan användas för att styrka gröna påståenden
ISO 14021 – självdeklarerade miljöpåståenden
EN 15804 / ISO 14025 – miljövarudeklarationer (EPD)
ISO 14040/44 – livscykelanalys (LCA)
ISO 14067 – produktens klimatavtryck (carbon footprint)
ISO 14068 – klimatneutralitet/netto-noll
GHG Protocol – redovisning av Scope 1–3-utsläpp

Källor och mer information:
Green claims – European commission (eng.)
Trovärdig hållbarhetskommunikationMalin Thorsén, Bright Planet AB
Green Claims Directive – vad är okej att påstå i sin kommunikation?Sofie Lärkhammar och Charlotte Debong, miljö- och hållbarhetskonsulter på WSP
´Green claims´ directive – Protecting consumers from greenwashing (sammanfattning)

Sidan är uppdaterad 2025-09-22