Andra typer av hallbyggnader är t ex hangarer, bilhallar eller jordbrukshallar. När det gäller industribyggnader är det oftast frågan om kraftvärmeverk, processanläggningar eller andra typer av tung industriproduktion.
Vid alla typer av hallbyggnader där stora spännvidder är en viktig förutsättning är stålhallen huvudalternativet. Stålhallen är dessutom snabb att bygga genom väl utvecklade systemlösningar och lätthanterade komponenter.
Det finns flera företag som är specialiserade på att bygga stålhallar av olika storlek och typer. Flera av dem har egna stomsystem och en effektiv organisation som ger lägre kostnader och hög kvalitet.
Industribyggnaden i stål kan se ut på många olika sätt. Grunden är dock en stålstomme som oftast har anpassats till den processutrustning eller verksamhet byggnaden ska klä in. Fasad och tak byggs oftast i plåt.
Många kommuner bygger idag kraftvärmeverk i relativ närhet till bebyggelse och satsar då en del på den estetiska utformningen.
Grundprincipen i hallbyggsystemet är stålpelare, stålbalkar och takstolar i stål. Pelarna är ofta valsade HEA- eller IPE-profiler försedda med topp- och fotplåt. I stora hallar med tunga traverser förekommer även svetsade pelare. Pelarna monteras normalt med fyra ingjutna grundskruvar.
Takstolarna spänner ofta över byggnadens hela bredd, men hallen kan också delas upp i flera skepp med mellanliggande pelarrader. Ofta är spännvidden så stor att man väljer fackverks eller svetsade I-balkar som takstolar i taket.
Både tak och fasad är vanligen klädda med plåt. Ytterväggen kan antingen byggas upp med en regelstomme (ofta liggande tunnplåtsregel skruvad direkt på stålpelarna), isolering och en profilerad plåt eller plåtkassett som fasadmaterial. Den kan också byggas med hjälp av prefabricerade sandwichement av plåt med mellanliggande isolering.
Taket bärs upp av profilerad plåt, som skruvas direkt på takbalkarna eller på sekundära åsar mellan takbalkarna. På plåten läggs en plastfolie och därefter värmeisolering och tätskikt.
|